Paying crew?

Home » Veta mer » Fråga en långseglare » Paying crew?

By micke on September 4, 2001. 5 Comments

skrivmaskin_emailFråga: Jag och min pojkvän vill gärna segla över atlanten och/eller i Västindien. Vi har segelvana och egen båt men det är ingen långseglare. Vi har inte råd att segla charter men kan tänka oss att jobba på båt för att ändå få uppleva det vi drömmer om. Har ni idéer var vi kan vända oss?

/Maria

Svar: Hej, Maria!

Det finns diverse “crew agencies” i världen, bl a CrewSeekers i England. Titta bland annonserna i slutet av Yachting World, så finns en hel del annonser.

Om detta däremot är en framkomlig väg, vet jag inte. Somliga av dem tar pengar för att hålla era uppgifter hos sig under en period.

Man kan också läsa svenska tidningar (både båt- och dags-). Det händer faktiskt att de annonserar efter besättning.

Även svenska Seglarwebben (www.seglarwebben.com) listar dem som söker båt och båtar som söker besättning – gratis. Kontaktar du Nina där, så kanske hon har fler tips om hur man hittar båt.

Själv har jag sett många komma till Kanarieöarna (Gran Canaria: Las Palmas, Puerto Rico, Puerto Mogán; Teneriffa: Santa Cruz) för att söka plats på båtar över Atlanten. Är man trevlig, välvårdad och kan uppvisa erfarenheter, så kan det ge napp. I samband med ARC (Atlantic Rally for Cruisers) sker också en del besättningsbyten. De håller hus i Las Palmas (Puerto Deportivo) och brukar avsegla i slutet av november.

Eftersom Atlanten är sådan lång sträcka, som dessutom inte tillåter besättningsbyten, är en del hälsosamt försiktiga gentemot att ta emot nya, okända ombord. Några båtar brukar ta med presumtiv crew på en kortare kontrollsegling, för att liksom kolla läget och det är förstås bra för bägge parter.

I Medelhavet kan man söka upp de stora avseglingshamnarna; Mallorca, Almerimar, Gibraltar med flera, men om dessa har jag ingen erfarenhet. Det har sagts mig att där kan vara bättre, eftersom det är en kortare segling till Kanarieöarna därifrån, än från den senare över Atlanten. Dessutom kan ju en del båtar redan ha löst sin situation innan Kanarieöarna och då finns ju inte längre plats.

Som sagt, var välvårdad. Jag har sett och fått förfrågan från diverse mer eller mindre vinddrivna existenser där nere. Skinnjacka, cowboyboots och cigarett i mungipan ökar inte direkt chanserna. You’ve got my point?

Väl i Västindien är det till Antigua man skall ta sig. Det är en stor chartermässa där i början av december varje år och många, många av världens stora, tjusiga lyxjakter samlas då där; både segelfartyg och motorfartyg. Knappast någon är på under 50 fot och somliga är på över 200 fot! Imponerande syn, hur som helst. Att i de omgivningarna flyta runt lite bland båtar och pubar kan ge napp, chansen är ganska stor.

Var välvårdad, bli inte full och chanserna ökar. Svenskar har i allmänhet rätt så gott rykte om att vara arbetsvilliga, lojala, noggranna, trevliga och språkkunniga. Kanske har tjejer större chanser än killar, det lär i så fall bero på att svenskor anses blonda och vackra (och kanske blåögda). Om och hur man kan/skall utnyttja detta faktum är upp till var och en. Man skall däremot försöka att inte vara blåögd.

En del tar sig fram på dagjobb; hjälper till med städning och sandpappring. Amerikanska båtar skall lackeras om in- och utvändigt kanske fyra ggr per år!!! Det finns många lokala killar, som är bra på detta och egentligen får man inte arbeta, medan man är gäst i landet. Å andra sidan får en utländsk båt anställa vem de vill, så det är en gråzon.

Det är svårt att komma in i landet (alltså en karib-ö) utan att ha giltig returbiljett och ett anmält ställe att bo. Skall du till en båt, lönar det sig att ha underskrivna papper från den innan, vilket givetvis är svårt, när man söker en båt som man inte vet vilken det kommer att bli.

Ibland är myndigheterna svårhanterliga och rigida (dvs följer sitt reglemente) och ibland är de mer följsamma. Jag har haft “tur”, när jag kunnat lämna av besättning i English Harbour (Antigua), som velat jobba vidare resten av säsongen på någon båt.

Utnyttja alla kontakter ni kan komma på. Att ni är två kan vara försvårande, för vad gör ni om en båt bara har användning för en av er? Eller att ni får plats på varsin båt? Ha en plan för det.

Tag med papper på allt ni har seglat och gått kurser om, sedan gäller det att vara trevlig och mingla. I alla fall för några år sedan gick alla till resturangen/baren ‘Mad Mongoose’ längst inne i Falmouth Harbour (ett par stenkast från English Harbour). Vart man går i dag vet jag inte, men följ strömmen och lyssna!

Att umgås och ha trevligt tillsammans kallas “liming” på det lokala idiomet; man “lajmar” alltså med sina kompisar.

Det är Antigua som är bäst i Västindien, men man kan kanske också få napp på andra ställen, t ex St.Barthelemy (f d svensk ö) eller Sint Maarten. Kanske kan också något charterbolag såsom Moorings eller Sunsail ha båtar som skall seglas tillbaks “fel håll” (mot vindarna) till sina baser.

Man kan också följa med som betalande gäst/crew hos någon av de arrangörer, som seglar i Västindien. Ett exempel är Sjösportskolan (www.sjosportskolan.se; fast jag vet inte om de skall ha någon båt där kommande säsong) och ett annat är Ellen Yachting (www.ellenyachting.com) med sin ‘Merengue’. Det kan vara ett fiffigt sätt att få se en del av de trevliga platserna, medan man hör sig för om fortsättningen på sin säsong. Bägge bolag brukar på hösten segla över Atlanten också. Sjösportskolan stegvis från Sverige och ‘Merengue’ från Grekland. På våren bär det tillbaks via bl a Azorerna. Att följa med åt det hållet brukar vara mycket billigare.

Lycka till och hör gärna av er om hur det går!

MVH
\\ Lasse Fjelddahl, landkrabba

5 Responses to Paying crew?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *