26 juni 2005: Fyrtiotvå grader varmt i kajutan står vi uppställda på hamnplan. Det finns inte mycket som visar var från Biscaya kan ha fått dåligt rykte – solen gassar och vinden är loj och ljummen. Fransmännen har inte semester än på ett par veckor och det är gott om plats i hamnarna.
Vi låg stilla en dag på ön Ile d’Yeu på grund av tät dimma med bara några hundra meters sikt och vi har nästan hela tiden haft motvind eller ingen vind alls.
Men igår på väg ut till Belle Ille en Mer (Vackra ön vid havet) fick vi faktiskt användning för den nya gennakern och vi snittade drygt fem knop – och då hade vi motström en del av vägen.
På Ile d’Yeu besökte vi öns fästning och en liten marknad i hamnen. Kvällen innan hade vi ätit grillad tonfisk när det var de lokala festligheterna “hamnens dag” med flera scener med olika typer av traditionell musik. Vi tog ett stopp på ön Ile Noirmoutier och hann också stå på botten i tidvattenhamnen vid byn Croisic.
Just nu, när jag skriver detta, är vi på kanalerna i Bretagne eller Breiz som det heter på bretonska. Det är mycket vackert och annorlunda att puttra fram med motor i flera dagar, snarare än att gå runt hela Finistèrre med sitt kraftiga tidvatten. De små medeltida städerna och byarna gör varje natthamn till en historielektion. Just idag i Rennes.
Ett av målen var att testa den lokala matkulturen och här i Bretagne äter man fisk och havsdjur. Ostronen är speciellt bra och de odlas nästan överallt – vilket kan göra det klurigt att navigera i vikar på nätterna eftersom odlingarna sällan är upplysta och ibland inte med i sjökorten. Äter man inte ostron, så äter man crêpes …
