Stora Skandinaviska utrustningsenkäten 2001 del 2

Home » Utrustning » Stora Skandinaviska utrustningsenkäten 2001 del 2

By micke on December 22, 2001. No Comments

» Läs första delen av undersökningen

graph_vhfVHF
Nästan samtliga båtar (55 st) i undersökningen hade en eller flera VHF-apparater ombord. VHF ger radiokommunikation med andra stationer inom masternas ’siktområden’. Kanal 16 ä
r på väg att fasas ut som nödkanal (även om det är några år kvar än) och Digital Select Calling kommer att ta över den funktionen och också få VHF att fungera mer som en telefon när man kan ’ringa’ upp en annan station om man känner dess nummer

graph_radioAmatörradio
Trots satellitkommunikationens intåg håller radiosändarna alltjämt positionen hos långfärdsseglarna. SSB, lång- och kortvåg, mellanband osv; kan alla sammanfattas under termen amatörradio.

30 båtar har uppgivit att de har radio ombord. Det inspirerande är att på många platser – exempelvis i Västindien – hålls ham-kurser för certifikat, då det är ett utomordentligt sätt att hålla kontakt med båtar, få väderinformationer av bl.a. fantastiska Herb på Southbound II och att själv i olika nät kunna lämna sin position som en extra säkerhetsåtgärd. Men det är också en möjlighet till en fin social gemenskap både till havs och i hamn.

”Skaffa amatörradiocert om ni inte har, det är guld värt på långsegling” Ulf Wahlin, Långedrag 45, Icom 735

”Antenntuner, AT 130E m nödfunktion för 2182 khz. Akterstagsantenn med 3 olika olika jordsystem, jordad i motor!, jordslingor längs insida reling, sintrad jordplatta i vatten. Utrymmessnål, lättmonterad, lätthanterad” Roland Gutafson, Amigo 33, Icom 706Mk1

”Med pactormodem SCS PTC-2e. Jag är väldigt nöjd. Har med den utrustningen kunnat få och sända mail varje dag” Ragnar Sjögren, Allegro 33, Icom 706 MK2G

”Blir lätt överhettad” Bengt Toss, Triton 36 Oceanis, Icom 600.

”Kontakt med radioamatörer i Sverige, lyssnar på Radio Sweden, kontakt med duktiga vädermän som Herb, kontakt med andra båtar etc. Väderfax. Mail. Ovärderlig” Lars/Birgitta Nordström Åkerholm, HR 38, Icom 800

”Tillsammans med PTC-II modem och dator utmärkt att skicka/ta emot e-post med. Pratar nästan dagligen med radioamatörer i Sverige och annan plats samt lyssnar på Radio Sweden regelbundet”Conny/Karin Bäckström, Swede 55, Icom 707 HF

”Usel leverantör (Swedish Radio Supply). Köp i Las Palmas istället”PG Nilsson, HR 45, Icom 706MKII

”Antennen största problemet. Använder isolerat akterstag och har s k limpa som jordplan. Trots åtskilliga justeringar har vi fortfarande dålig räckvidd vid sändning” Ingemar Sjöstedt, Aphrodite 36, Icom IC-M 700PRO

”De gånger det krånglat har det varit dålig jord eller antennkontakt. Radion har även VHF frekvenser så vi använder den för att lyssna på väderkanalerna i USA” Allan Linder, Bruce Roberts 39, Icom 706

”Akterstagsantenn med 3 jordsystem; jordad i motor, jordslingor längs insida reling, sintrad jordplatta i vatten. Osäker på funktion i tropisk värme” Donald Bourgström, Forgus 35, Icom 706

”Bättre allmän-radio kan man inte ha ombord eller överhuvudtaget. det finns t o m websites för denna ”kultradio” som har mycket nyttig info. Den tar emot stereo-FM(med datasystem) MW, LW, SW, och SSB HF väderfax om ansluten till en dator, flera klockor och många programmerade SW-stationer med namn. En liten pärla” Bob Norlin, sloop, Sangean ATS 909 rx

Satellitkommunikation
Iridium och Inmarsat är kanske de mest kända produkterna för satellitkommunikation. De blir vanligare allt eftersom priserna sjunker. I undersökningen har bara 4 båtar någon form av satellittelefon ombord. Två båtar har valt Inmarsat C, en Globalstar och Jerk har valt Iridium.

”Bra men dyrt” Lars Hässler, Beneteau Oceanis 500, Inmarsat C

graph_ankareAnkare
Alla långseglare har minst ett ankare ombord och många har både två, tre och fyra. Totalt fanns 119 ankare ombord på 59 båtar. Vanligast är Bruce, CQR och Danforth.

”Bra med olika ankare för olika situationer och bottnar. Mycket kätting är bra.” Lars och Birgitta Nordström, HR38, CQR/Fisherman/Bruce/blyplätt

”Huvudankare med kätting. CQR i stäven med full kätting fungerar bäst vid 5 ggr djupet. Bäst i sand. Bruce som akterankare med 10 m kätting fungerar också bra. 1 gång har CQR en släppt på grund av ankring i för grunt vatten i tidvattenområde.” Ola Brant, Aphrodite 40, CQR 20kg/ Bruce 18kg

”Bruce kopia 12 kg med ca 10 meter kätting samt ett 20 kg Facettankare. Sen vi ankom till Madeira för 14 dagar sedan har vi legat på svaj och draggat ett flertal gånger. Båten vi har seglar ganska mycket om vi förtöjer med fören mot vinden och vi tror att vi seglade loss Facettankaret i början. Numera förtöjer vi med aktern mot vinden och använder Brucekopian med kätting samt Facett ankaret som extra vikt för att förbättra dragvinkeln och som ryckdämpare. Det har fungerat fram till imorse då vi draggade igen. Varje dag snurrar båten minst 360 grader på grund av att vinden vrider. Vi misstänker att det är den vridningen som våra ankare har svårt för. Lägger vi något av ankarna och försöker köra loss dom med motorn så går det inte – det sitter för hårt. Någon dag framöver ska vi dyka och titta hur det ser ut på botten.” Karin & Conny Bäckström, Swede 55, Facett 20kg/Brucekopia 12kg

”Har bytt stävankaret från 15 till 20kg och från 35m kätting till 60m. Vilket lyft… Ligger lätt två båtar på ett ankare i ”liten” kuling. Tryggt o säkert. Gamla 15kg ankaret kommer att bli ett nytt häckankare med kätting och spel och därmed pensionera det gamla 10kg med ankrolina.” A Koch/B Christensson, Forgus 37, Bruce 20kg/Bruce 15kg

graph_ankarspelAnkarspel
De flesta långseglare i vår undersökning, eller närmare bestämt 44 båtar, har valt att utrusta sina båtar med ett elektriskt eller manuellt ankarspel. Simpson-Lawrence och Lofrans var vanligast. Många är nöjda med sina spel som i de flesta fall är elektriska.

”Sparar ryggen och hjälper min fru att hissa upp mig i masten.”Mikael Nilsson, HR 352, Lofrans 1000W

”Motorn är monterad under däck, rotationsaxeln är vertikal. Usel. Omöjligt att få tätt runt motorn, som rostar och ger upp andan. Köp inte.” Jerk Oldenburg, Monsun 31, SL Sprint 1000

”Man ska ha elektriskt, av säkerhetsskäl, eftersom man måste ankra om tills man får bra fäste och man orkar inte ta upp ankaret fler än 3 gånger på raken.” Tove Kjellander, Tom MacNaughton custom design 57, manuellt ankarspel

graph_rullsegelRullsegel
En rullgenua förenklar mycket ombord – framför allt genom att det blir enkelt att reva i tid. Men det är känslig utrustning och några fick problem med sina rullar. 47 båtar hade rullsegel – de flesta rullgenua. Men sex båtar hade också rullstor. Furlex, Hood, Seldén och Profurl var de vanligaste märkena med totalt 36 av de 57 rullsegel som fanns ombord. Överlag var man mycket nöjd.

”Vi har både rullstor och rullgenua. Alla rullarna funkar utmärkt och sedan segelgarderoben förnyats har vi en ”ny” båt seglingsmässigt. Dessutom en självslående kryssfock på rulle.” A Koch/B Christensson, Forgus 37, Furlin

”Som segelmakare så har jag haft att välja på 4 system: Harken-Hood-Furlex-Plastimo. Jag tycker att dessa system kommer i den här ordningen. OBS! Stormfock skall vara på ett förstag, inte på rulle. Rullstor tycker jag inte skall vara på en långfärdsbåt – jag har sålt flera såna system till kunder som absolut ville ha det, men jag skäms över att ha sålt dom.” Ragnar Sjögren, Allegro 33, Harken

”Storen är versionen med pånitad kassett på gamla masten. Fungerar utmärkt. Står lika fint oberoende av inrullningsgrad. Genuan däremot står sämre ju mer inrullad den är.” Jerk Oldenburg, HR Monsun31, Seldén genua+stor

graph_watermakerWatermaker
Att kunna tillverka vatten är en dröm för många seglare. Att slippa släpa dunkar från båten, med jollen genom surfen och till en kran som ligger någonstans långt borta från stranden. Tyvärr är watermakers fortfarande förhållandevis dyra. Dessutom är de mycket känsliga om man inte sköter underhållet rätt. 15 watermakers fanns med i svaren och Pur var vanligaste märke.

”Beroende på vart man seglar varierar tillgång på bra vatten. Eget vatten underlättar och är tryggt. Smakar bättre än hamnvatten.” E Andersson/G Stenström, Ballad, Pur 35

”Använd en säsong, mycket gott vatten, ett verkligt lyft. Det är livet före och efter.” Bertel, HR Monsun 31, Pur 40

”Gör mindre vatten än instruktionerna säger. Sätt inte sjövattenintaget där vattenvirvlarna är som störst vid segling för att undvika luftinsug.” Milo Dahlmann, Bianca 27, Pur 35

graph_kylKyl/frys
Isotherm är utan tvekan den vanligaste kylen; med 23 båtar i undersökningen och med genomgående mycket bra betyg. Den vanligaste nackdelen som nämns är hög strömförbrukning när kylelementen får jobba hårt i tropikerna för att kunna hålla kylan. Isotherm ASU eller ”Automatic Speed Up” innebär att kylskåpet alstrar kyla då motorn är igång. Då arbetar kylkompressorn för fullt. När sedan båten ligger stilla stannar också kompressorn och står stilla i 8-12 timmar, tills den lagrade kylan är helt förbrukad. Först därefter startar kompressorn på batteridrift korta stunder på lågvarv för att underhållskyla. På så sätt skapas mesta möjliga kyla med minsta möjliga strömförbrukning – enligt Isotherm själva.

”Bytte från en Isoterm med luftkyld kompressor – och sänkte elförbrukningen drastiskt” A Koch/B Christensson, Isotherm ASU

”Vi hade tidigare en äldre Isotherm med fläktkyld kompressor, SP:n är mycket effektivare, går mer sällan drar mindre ström och är självavfrostande. Företaget Isotherm är mycket servicemedvetna och tillmötesgående. Vi har alltid kalla öl, välkommen! Vi har en kyl- och en fryssida. När vi köper djupfryst håller det sig fruset om man lägger maten direkt på frysplattan. Skulle vi ställa öl på fryssidan fryser den (till den manliga hälftens förtret) till is.” Bertel, HR Monsun31, Isotherm

”Hembyggd box med extra isolering. Kylskåpet har av tradition varit den elförbrukaren som dragit mest på våran båt. Förut hade vi en box på 60 liter med ett Supercool aggregat. Efter ombyggnation av kylskåpet och byte av aggregat så drar det bara en bråkdel av vad det gjorde förut + att det blir betydligt kallare. Ölen är numera nästan för kall för att hålla i…” K&C Bäckström, Swede 55, Isotherm 3251

graph_jolleJolle
En gummibåt är valet för de flesta där Zodiak och Avon är vanligast förekommande. Många nämner dock det Venezuelanska märket Caribe som sin favorit.

”Hård rodd-dinge, vilket jag tror fungerar bäst i längden. Hissades upp och ner ur vattnet från fördäcket med hjälp av spinnackerfallet.” M Westin, Pearson 10M, hård jolle.

”Usla åror och årtullar, egentligen inte sjövärdig båt. Tunn väv som lätt slits hål på. Köp inte Zodiak. Jolletips: Använd något gammalt billigt hemm­ifrån till Karibien. Väl här nere köp en Caribe, utan jämförelse bäst men även den minsta är för stor att stuva på en liten båt som Monsunen.” Jerk Oldenburg, HR Monsun31, Zodiac C240

”Med 4 HP Mercury. Bra jolle som varit med oss sedan 1986 och den har fungerat jättebra. Vi har använt den hårt och nu börjar den sakta att tappa luften snabbare och snabbare. Alla våldsamma landstigningar börjar så sakteliga göra sig påminda. Det blir garanterat en gummijolle igen av samma fabrikat men med en hård botten istället för den halvhårda vi nu har. Behöver Zodiac en referens så ställer vi gladeligen upp….” K&C Bäckström, Swede 55, Zodiac 260 XS

”Lett å ro, men egentlig alt for liten for to stykker som har vert på land og proviantert. Neste blir en gummibåt på ca 3 meter” Jan Olav Mossik, Solaris 42, Bic 8’

graph_forsakringFörsäkring
51 av 59 båtar har försäkring (alla befinner sig dock inte ute på långsegling ännu eller har kommit tillbaka). 31 av 51 har Pantaenius. Pantaenius ifrågasätts kraftigt just nu som en följd av många avvisade krav från drabbade långseglare. Av de som har långseglarförsäkring har 2 Siegfried Preuss och 2 Alandia. Övriga finns hos Tyska Lloyd, Admiral, Atlantica …


”Prishöjningen gjorde oss inte glada. Vi höjde självrisken till 10 % av båtens värde. Den offert vi fick innehöll inte ansvarsdelen så efter att vi betalat fick vi ett krav till. Vi kommer att undersöka vad Transocean har att erbjuda” Allan Linder, Bruce Roberts 39, Pantaenius

”Inga skador, men fick betala mer än genomsnittet för försäkringen.” M Westin, Pearson 10 M, Pantaenius

”Ligger ute med pengar sedan 1 år. Pantaenius vill förhandla om kostnaderna.” Ola Brant, Aphrodite 40, Panatenius

”Har aldrig behövt använda mig av våra försäkringar. Pantenius är den vanligaste försäkringen bland långseglare i Medelhavet. Verkar vara den billigaste och har gott rykte.” Ingemar Sjöstedt, Aphrodite 36, Pantaenius

Till slut …
Vi vill tacka de långseglare som ställt upp för att göra enkäten så bra som möjligt. 59 inkomna enkäter på så små långseglarnationer som Norge och Sverige är ett mycket bra resultat. Tack!

Använd resultaten på ett klokt sätt – undvik dålig utrustning och njut av seglingen i stället för reparationer i hamnarna …

 

Birgitta Nordström-Åkerholm, Sigge Johansson och Micke Westin har planerat, genomfört och behandlat materialet i enkäten.

Leave a Reply

Your email address will not be published.