Stora Skandinaviska utrustningsenkäten 2001

Home » Utrustning » Stora Skandinaviska utrustningsenkäten 2001

By micke on December 22, 2001. 1 Comment

lofrans_tigresFemtionio skandinaviska långseglare med många års samlad erfarenhet av långsegling och utrustning har delat med sig av sina erfarenheter av bra och dålig utrustning i vår enkät från 2001.

Det är mycket intressant läsning, inte minst för de av oss som står i begrepp att lägga tiotusentals tusen kronor på utrustning inför nästa långsegling. Vad fungerar där ute på havet, när det verkligen gäller? Vilka leverantörer backar upp sin utrustning? Tyvärr kan man inte alltid lita på vad tillverkarna och återförsäljarna påstår, men förhoppningsvis kan vi lita till andra långseglare som redan varit ute och deras erfarenheter.

Denna översikt ger naturligtvis inte svaret på allt men en god bild av vad som fungerar i verkliga världen. Artikeln är ett kort sammandrag av det viktigaste vi kan lära oss av svaren i enkäten.

Om enkäten
Enkäten bestod av 20 frågor om utrustning men också frågor om budget, tidigare erfarenheter och vad man tyckt fungerat bäst/sämst ombord.

600 000 nautiska mil
Av de 59 besättningar som svarade på enkäten är så många som tre fjärdedelar ute just nu eller har långseglat tidigare (några jorden runt, ett par runt Sydamerika, många till Västindien och Medelhavet). Det finns tillsammans runt 600 000 M sammanlagt under kölen på de båtar som svarat på var deras tidigare seglingar gått.
En knapp tredjedel av de som svarat planerar att avsegla inom en snar framtid och för några av dessa blir det andra eller tredje långseglingen.

Båtarna
Artikeln ska handla om utrustning för långfärdssegling men det kan också vara intressant att veta vilken typ av båtar som varit med i enkäten. Det är allt från en sex meters Havsfidra till en 16 meters Swede 55 (och en drygt 17 meter lång båt under byggnad) och naturligtvis allt däremellan. Medellängden blev 11 meter (36 fot).

Mest populärt ombord
Att de flesta båtarna har en GPS ombord är kanske inte så konstigt, med tanke på hur billiga de har blivit och säkerheten i positionsbestämningen – många klassar den också som det mest användbara utrustningen ombord. Ankare finns naturligtvis också på alla båtar. VHF finns ombord på alla båtar utom fyra – på de flesta finns flera VHF-apparater; ofta en extra handburen.

Populäraste utrustningen ombord är:
Autopilot: 52
Försäkring: 51
Kyl-/frys: 47
Rullgenua: 47
Ankarspel: 44
Solceller: 39
Vindroder: 33
Radar: 29
HF/SSB: 29
Elektroniska sjökort/plotter: 23
Vatten-/vindgenerator: 16
Watermaker: 15
Bensin-/dieselgenerator: 14


Ekonomi
Att utrusta en båt för långfärdssegling är inte billigt. De flesta har sparat och snålat i många år innan de seglat iväg. I undersökningen har båtägarna uppskattat att de i snitt lagt ut knappt 150.000 kr för att utrusta båten.

”Vi installerade utrustning för ca 250 000 SEK innan vi stack iväg 1999. Det räckte till nytt segelställ, SSB, starkare VHF, Radar, Laptop, ankarvinsch, livflotte, GPS, solcell, Navtex, nya batterier, Epirb, extra generator mm. All installation gjorde vi själva.” Ingemar Sjöstedt, Aphrodite 36

Mest användbara utrustningen
På topplatserna ligger GPS, autopilot/vindroder, en bra motor och kyl/frys. Sedan kommer intressant nog en ”bra besättning” (make/maka, etc.) och solskydd för sittbrunnen.

Minst användbara utrustningen
Här hamnade såväl finkläder, tjocka regnställ och cyklar som dator, vindgenerator och säkerhetsutrustning (med tillägget: OM du inte behöver den!)


Utrustningen

Elektroniska sjökort
Allt fler använder elektroniska sjökort ombord för att framförallt planera färdvägar men används också för navigation under färd. Med hjälp av en liten LCD-skärm (TFT/Monokrom) till plottern eller på skärmen, om man använder en bärbar dator, kan man få en mer eller mindre detaljerad sjökortsbild. Om man kopplar ihop sjökortsprogrammet med en GPS, kan man hela tiden se på kortet var man befinner sig. Ibland finns möjligheten att få ett överlägg av en radarbild också på samma skärm.
Två typer av elektroniska sjökort finns; rastrerade som är vanliga sjökort som har skannats in och vektoriserade som är gjorda med sjökortet som förlaga. Fördelen med vektorkort är att de tar betydligt mindre plats och sjökort för en världsomsegling kan få plats på ett par cd-romskivor. Detta är ett hjälpmedel som allt fler seglare skaffar sig tillgång till – redan nu finns det möjlighet att använda digitala sjökort på 23 av de 59 båtarna i undersökningen. Transas, SeaPro och Capn Voyager är vanliga program ombord med genomgående nöjda användare. Vektorkorten C-Map är de populäraste sjökorten och passar till flera program.

”Vi har kopia på några system där man använder PC:n. Vi har mest använt datorn som ett extra komplement till vanliga sjökort. Med hjälp av datorn har vi kunnat köpa lite äldre och kopierade sjökort. Hittills har datorn fungerat klanderfritt. Sjökortsprogrammen tror vi på men datorn och operativsystemen har vi mindre förtroende för. Vi räknar med att vår dator är slut efter 1 års segling (pga fukt, salt osv)” Karin & Conny Bäckström, Swede 55

graph_radarRadar
De flesta båtägare med radar ombord i undersökningen, tycks vara mycket nöjda med sina apparater och radar hamnar också ganska högt på listan för mest användbara utrustningen. Radar är ett av de tillbehör som minskat i pris och storlek/vikt men ökat i användbarhet och prestanda på senare år. En fördel, förutom den uppenbara att finna land och båtar i nedsatt sikt, är man också förvarnas om ’squalls’ (häftiga regnoväder) på natten. Radar fanns på 29 båtar i undersökningen.

”Suveränt hjälpmedel. Ingen dimma är för tjock. I kombination med GPS vågar man gå i alla väder. Att kunna förflytta sig i dålig sikt för att sen ta vara på dagar med fint väder i land är fantastiskt” A Koch/B Christensson, Forgus 37, Simrad 772

”Var först tveksam till om man verkligen behövde radar. Erfarenheten från Nordsjön, Irlänska sjön och vattnen kring Cornwall, gör att jag är idag är glad att jag tog det beslutet. Jag har radarn nere på navplatsen. Det räcker så. Man har som regel god tid att gå ner och uppdatera läget. Gå kurs!!” Stig Sjöquist, Scanner 399DS, Simrad CR40 TFT

”Radar är kanonbra. Hellre en radar än GPS, men idag behöver man ju inte välja när GPS är så billigt. Otroligt värdefullt att se vad som finns omkring vid dålig sikt. Bra vid navgering i trånga farvatten och vid mycket trafik.” Ulf Wahlin, Långedrag 45, Raytheon RX20

Instrument
Logg, ekolod, vindgivare, roderindikator och mycket mer. Ofta kan olika instrument dela information (med hjälp av NMEA 0183/’SeaTalk’). En del båtägare i undersökningen klagar bittert på dåliga instrument – det är displayer som immar igen och kalibreringar som inte går att göra. Varje båt har ofta fler instrument ombord och drygt 70-talet olika instrument är representerade där Silva (20) , Raytheon (12), VDO (7) och B&G (5) är vanliga på båtarna i undersökningen.

”Vi tror att vi har haft inne alla delar i systemet minst en gång för reparation. Just nu fungerar bara hälften av grejerna igen. Vi håller på och tittar på ett nytt system.” Karin & Conny Bäckström, Swede 55, VDO

”Jag har haft besvär med fart loggen som har varit näst intill omöjlig att kalibrera trots att man skall kunna göra det med hjälp av ansluten GPS som ger NMEA SOG data. En liten ”idiot-enkel” engelsk släp-logg (AR 2000) som drivs av fyra AA batterier ger alltid vettiga fartvärden i harmoni med GPS beräkningar. ST-60 systemet är rena rama skiten till mycket dyra priser!” Bob Norlin, Ben Lexcen slup, Raytheon ST60

graph_vindroderVindroder
En del långseglare väljer mellan vindroder eller autopilot, vilket är förståeligt när man tänker på kostnaderna. En autopilots styrka är vid gång för motor eller segling i lätt väder medan den får arbeta hårt (med kraftigt ökad strömförbrukning) när det är mer vind eller höga vågor. Ett vindroder fungerar bättre ju mer det blåser, men vid undanvindssegling ger den minskade skenbara vinden mindre kraft och kan fungera sämre eller inte alls.

Nackdelarna med ett vindroder är att de är mycket dyra i inköp – upp mot 35 000 kr. Och det är tunga konstruktioner – upp mot 40 kg – som dessutom finns i aktern där man normalt vill hålla vikten nere. I ett vindroders funktion finns också att båten måste komma ur kurs innan det träder i kraft för att korrigera kursen; detta medför att båten kan slingra sig fram och tillbaka – upp mot 50-60 grader.
Fördelen med vindroder är att de inte kräver någon ström för att fungera.

I vår undersökning har 33 av 59 båtar ett vindroder installerat. Monitor, Windpilot och Sailomat är de populäraste och har fått bra betyg med nöjda användare. Hydrovane, Aries och Navik är mindre vanliga och betygen är också mindre säkra. Samtliga dessa vindroder tillverkas fortfarande.

”Fungerer meget bra og styrer bedre jo mer det blåser. Kan være litt vanskelig å fintrimme i ustabil vind, men det gjelder vel alle vindror. Styrer ikke i lav fart under ca 3 knop, men da har jeg autopiloten.” Owen Morgan, Bermudan cutter, Windpilot Pacific

”Fungerar i alla väder, även lätta vindar. Styr bättre än den bäste rorsman. Intakt efter att båten slagit runt!” Börje & Anna-Karin Wase, Allegro 33, Hydrovane

”Kan sammanfattas med hustrus kommentar andra dagen vi seglade med vindroder. ’Aldrig mer en båt utan vindroder’. Ju hårdare vind desto stabilare kurs är även vår erfarenhet.” Lars Svärd, Rasmus 35, Monitor

”Troligen fungerar detta vindroder bättre på Slupar. Den överhängande bommen gör att jag måste ha en mindre flöjel som inte räcker till i lätt vind.” Ola Brant, Afrodite 40, Sailomat

”Alldeles för svag konstruktion, håller inte alls” Milo Dahlmann, Bianca 27, Navik


Servo-pendulum vindroder
Aries 29 kg
Hydrovane 33 kg
Monitor 28 kg
Sailomat 601 21 kg
Windpilot Pacific Light 13 kg
Windpilot Pacific Plus 40 kg

graph_autopilotAutopilot
Den elektroniska autopiloten får allt oftare ersätta vindrodret och det finns vissa påtagliga fördelar – den är enkel att hantera och ställa in och styr båten även vid svag eller akterlig vind. Den har dessutom sin styrka vid kustnavigering när en exakt kurs är viktig för att inte köra upp på land. Till nackdelarna hör att en autopilot drar mycket ström och att de billigare inte är konstruerade för kontinuerlig drift (eller ens för marin miljö, i en del fall!) – och om de är det, ligger de ofta i samma prisklass som ett vindroder; dvs runt 35.000 kr.

Så förutom att se till att en autopilot är skyddad från vatten, vilket betyder under däck, bör man köpa en överdimensionerad modell som klarar de stora påfrestningar som havssegling innebär. En eller flera reserver kan vara på sin plats om man 1; har råd till det, 2; har ett vindroder som backup eller 3; är förtjust i att styra för hand.

Alla båtar i undersökningen utom sju har autopilot ombord. Vanligast är Autohelm (numera Raymarine) som har sina modeller på 36 båtar med betyg från ”fungerar inte alls” till ”mycket nöjd”. Modellen med flest missnöjda användare var Autohelm 2000 där ingen var nöjd.

”Anses vara för kraftig för en 27-fotare, men jag skulle inte ha velat ha en svagare!” Milo Dahlmann, Bianca 27, Autohelm 4000+

”Köpte ny i Lissabon. Användes snällt, vid lugn segling och motorgång. Fick ändå lämna in den på reparation två gånger. Den tål inte saltvatten/salt luft. Svagt!” Gösta Enström, Allegro 27, Autohelm 2000

”Ikke vanntett. Ikke sterk nok ved seiling. Mye tull med elektronikk. Enkel i bruk de gangene den fungerer.” Jarle Karlsrud, Comfortina 32, Autohelm 2000

”Har bytt från en Autohelm 4000, som är alldeles för klen för denna tunga båten. 6000 sitter direkt på roderaxeln och kan därför också ses som en hjälpstyrning om styrvajrar eller kedjan till ratten skulle brista.
Upptäckt en märklig detalj – på datordelen till styrningen finns en NMEA utgång som bara levererar 2 decimaler till GPS. Det blir ingen vidare nogrannhet på det inte…”
A. Koch & B Christensson, Forgus 37, Autohelm 6000

Solceller
Solceller ger ’gratis’ och framförallt tyst energi i motsats till vindgeneratorer. En solcell ger ungefär halva värdet av sitt watt-tal: En 50 W cell ger ungefär 25 Ah. Solceller innebär en rätt hög initialinvestering men ger snabbt tillbaka pengarna. 38 båtar har valt att använda solenergi ombord och de allra flesta är nöjda eller mycket nöjda.

”Har fungerat utan minsta service/skötsel i 10 år. Kan inte all utrustning vara på detta sätt? Vi får väl se om de klarar att försörja båten med el hela resan eller om vi måste köra igång vindgeneratorn.” Karin & Conny Bäckström, Solec 2x45W

”Gav allt jag behövde och lite till. Effekten blir betydligt högre om man kan vinkla panelen lite.” Milo Dahlmann, Neste NM75G 75W

graph_generatorVind- och vattengeneratorer
Vattengeneratorer fungerar bara vid segling och de saktar ner farten med delar av en knop medan vindgeneratorerna sällan fungerar vid segling eftersom tradewindssegling ofta betyder att man har vinden i aktern och därmed liten skenbar vind. En vattengenerator ger ungefär 1 A/knop och börjar ladda vid ungefär 2-3 knop medan en vindgenerator max ger ca 70W vid 10 knops vind (~5 m/s). 19 båtar har antingen vind- eller vattengenerator ombord. Några har både och.

”Hellre solpaneler för pengarna. Jag vill segla i medvind – skenbar vind 0. Jag vill ankra där det inte blåser – vind 0.” Mikael Nilsson, Malö 106, Aerogen 4

”En av marknadens effektivaste generatorer. Nackdelen är att den har något hög ljudnivå. Men den laddar bra.” Stig Sjöquist, Scanner 399 DS, AirMarine

”Ovärderlig” Thomas Mehks, Sweden Yacht 36, Aquair 4 vind+vatten

”Används som släpgenerator. Ger ca 1 Amp per M. Enda problemet är att den kan sno in sig med trolling-linan” Ola Brant, Afrodite 40, Aquair vattengenerator

”Laddar bara vid storm. Laddar dåligt och låter mycket” Bengt Toss, Triton 36 Oceanis, Ruthland vindgenerator

”En av marknadens effektivaste generatorer. Nackdelen är den höga ljudnivån, men den laddar bra” Stig Sjöquist, Scanner 399 DS, Air Marine 400

”Producerar ca 4-5 Amp, det händer att propellern som släpar efter lyfter ur vattnet och varvar ut, vilket bränner säkringen – annars mycket bra” Håkan Norberg, Jeanneau Sun Fizz, Aquair vattengenerator

”Vindgeneratorn faller ofta ur vind pga den stora rullningen på en liten båt. Lacken började lossna ca ett år efter inköpet. I sort sett ljudlös” Ludvig Hammarberg, Havsfidra 20, Aerogen 4

”Vi hade både vatten- (släp)generator och vindgenerator. Vi fick avstå från att fiska under gång. Och vindgeneratorn kunde var svår att rigga i masten, men kunde ge massor med ström vid ankring. Mycket bra att ha som strömkälla” Lars/Birgitta Nordström Åkerholm, HR 38, Aquair/Ampair

”Låter som satan. Lindningarna brann upp då det blåste mycket en längre tid. Elkomponenterna är ingjutna i någon plast så det blev för varmt. Annars den bästa elgivaren då det gäller vindgenerator”Roffe Rogner, HR Rasmus 35, Air Marine

Fristående generator
En fristående bensin- eller dieselgenerator finns på 15 av undersökningens båtar. Uppgiften är att generera växelström vid arbeten ombord som kräver extra kraft. Stora strömkonsumenter kan använda en fristående generator för att inte behöva använda huvudmaskinen för att ladda batterierna. Inget fabrikat hade mer än två användare; Honda, Onan och Yamaha, där Onan fått bäst betyg. Övriga märken är bl.a. Fisher Panda, Balmar och Briggs & Stratton.

One Response to Stora Skandinaviska utrustningsenkäten 2001

  1. Pingback: Stora Skandinaviska utrustningsenkäten 2001 del 2 | Drömresan

Leave a Reply

Your email address will not be published.