När vi anländer till Las Palmas från Lanzarote klockan fem en morgon, träffar vi skånske Magnus Reslow på kajen. Han hade precis firat sin 56:e födelsedag ute på stan med en fransk långseglare och skulle hitta lift tillbaka till sin Havsfidra som låg ankrad norr om marinan.
Magnus är just nu bekant som de svenske långseglaren som var försvunnen på haven. Den sanna historien är inte alls särskilt dramatisk och rubrikerna var ingenting Magnus själv önskade …
Men lite om bakgrunden: Magnus har långseglat förut. Främst i Medelhavet och Grekland med en Hurley 18 för ett tjugotal år sedan.
Efter att ha varit hemma i Malmö i några år utan att få annat än ströjobb, tröttnade han och köpte 2008 en billig Havsfidra döpte den till Nymue och som han säger ”utrustade den med grejor från skroten” eftersom han inte hade några regelrätta inkomster.
Han begav sig under tidig höst iväg mot Skottland med sin motorlösa Havsfidra, och gick direkt efter att ha tillfälligt gått iland i Varberg och norska Kristiansand med planen att segla norr om Skottland och direkt mot Gibraltar och sedan tillbaka in i Medelhavet och så småningom Grekland.
Utanför västra Irland mötte han en grupp fartyg som höll på att lägga ut en kabel och han blev därför tvingad att gå runt dem och ganska nära land mot sina planer som innebar att han skulle hålla sig till havs och långt från all fartygstrafik. Utanför Irland blev han också den 6 september bordad av kustbevakningen som sedan skulle vara ”det sista spåret” enligt kvällstidningarna …
Magnus berättade att båten, som inte har någon självstyrning, slagits ner ett par gånger och den andra gången blivit av med delar av topplanternan. Det blev också anledningen till att Magnus ändrade målet från vältraffikerade Gibraltarsund till Kanarieöarna för att minska risken att eventuellt bli nedseglad.
Han tycker själv inte att Havsfidran är en bra långfärdsbåt eftersom den kryssar så dåligt, men valde innan avfärd ändå den framför ett erbjudande om en Allegro 27 som han tyckte skulle vara för stor.
Magnus har heller inga detaljerade sjökort ombord utan navigerar till delar med hjälp sin gamla skolatlas. Vattnet tog också slut men han kunde samla regnvatten i en trettioliterstunna när det regnade och samlade dagg från däck med en svamp på morgonen. Han säger själv att han gått ner 20 kg…
När han kom fram till Las Palmas efter att inte ha haft någon kontakt med släkten, åstadkom han en del tumult efter att ha varit ”försvunnen” i 85 dygn.
Själv tar han det hela med fattning och de enda problemen han själv tycker sig ha upplevt var, förutom nedslagningarna, att benmusklerna tagit så mycket stryk efter tre månader på sjön att han inte kunde gå när han kom iland och att han fått en spricka i högerhanden när han ankrade utanför hamnen i Las Palmas mitt under ARC-förberedelserna på natten mot den tolfte november.
De spanska medierna gör just nu både tv- och tidningsintervjuer och han berättade också att Elaine Bunting på Yacjting Wolrd hade betalat 50 Euro för en intervju (ännu inte publicerad när detta skrivs).
Magnus är kanske inte ”mainstream” som seglare, men tar sig ändå fram på haven och besöker samma vikar som de med hundrafalt större budget än vad han har.
Långseglarkollektivet i Las Palmas har också tagit Magnus under armarna och bland annat har han precis fått ett gammalt vindroder till skänks.
Han berättar också för mig att han skrivit mycket och funderar på att göra en hel bok om detta och tidigare äventyr (och även förlisningar) han varit med om! Däremot har han ingen blogg eller hemsida.