7 tips hur du ger ut en egen bok

Home » Aktuellt » 7 tips hur du ger ut en egen bok

By micke on June 7, 2015. No Comments

aktuellt_pressDet är en dröm för många att se sina texter i en ”riktig” bok som finns i bokhandeln eller går att låna på biblioteket. Vi ger dig sju tips hur du blir utgiven – eller ger ut din bok själv!

En del av oss bär på författardrömmar. Många har kanske redan en hemsida eller blogg där man har möjlighet att bli läst av en stor publik, om man lyckas göra innehållet tillräckligt intressant. Vill man ge ut en bok är det både svårare och enklare nuförtiden. Den här artikeln tar upp flera olika vägar att få din bok antagen av ett förlag. Eller, om det inte går, bli din egen förläggare och publicera dina äventyr på haven i en egenproducerad bok.

Däremot tar artikeln inte upp hur du skriver en bra text, det får du själv stå för…

 

1 Hitta rätt nisch

Förlagen med nautisk litteratur letar främst böcker som passar in i deras utgivning – reseberättelser, faktaböcker, fiktion eller kanske navigationsläromedel.

Det kan löna sig att skriva en intressant bok inom ett ämnesområde där det inte finns så mycket publicerat. Reseberättelser är vanliga på marknaden och förlagen ger sällan ut böcker av okända skribenter. Fundera på att kombinera upplevelserna med en teknisk-praktisk del. Eller anpassa resan till ett område som inte redan beskrivits av så många: Antarktis, Västafrika och Nordostpassagen är bra, medan Galapagos numera är vardagsmat.

En handbok blir smalare och har kanske inte så många läsare som en bra reseberättelse, men kan fylla en nisch för att ingen annan skrivit en bok på svenska om detta tidigare; kanske kan det handla om elsystemet i båten, byta motorn eller kanske om båtinredning som är ett ännu smalare område. Utmaningen är att du måste ha någon sorts kunskap och dessutom vara någorlunda pedagogisk.

Johanna Kullman är (före detta) utgivningschef för båtböcker på Norstedts och det som tidigare hette Nautiska Förlaget. Norstedts betraktas ofta som det lite attraktivare förlaget, som får manuskripten först. Johanna berättar att det kommer runt ett femtontal i månaden. Av de cirka 150 manus som kommer in varje år blir fyra, fem till slut en bok.

– Det måste vara något som särskiljer sig på något sätt. När jag ser det så vet jag exakt, säger Johanna Kullman som också säger att hon aktivt letar författare genom att läsa artiklar, eller hör talas om någon som gjort något intressant.

Redaktören Inger Ardizzone som tidigare jobbat på Bilda Förlag med att ge ut läromedel i navigation och sjömanskap, böcker som används i studiecirklar och utbildningar. Bilda ger inte ut långseglingsskildringar, och får inte heller så många spontana manus insända. Inger vill gärna se fler kvinnliga skribenter med kompetens att både skriva och inspirera, samtidigt som texten är undervisande.

Henrik Ört på lilla förlaget Sjöbris, som ger ut översatta handböcker, säger att det hittills varit svårt att hitta någon svensk författare som både har kunskap, intresse, tid och vilja att skriva.

 

2 Ta hjälp tidigt

Att skriva en bra text är lätt för en del, men inte fullt så lätt för de flesta av oss andra, som får kämpa länge med att justera eller skriva om texten flera gånger. Ta gärna tidigt hjälp av personer som kan ge konstruktiv kritik på upplägget och innehållet.

För stavningen kan man i ett första steg använda stavnings- och grammatikfunktionen som finns i ordbehandlingsprogrammet. Funktionen ”synonymer” kan vara mycket användbar, när man känner att man behöver andra uppslag till att formulera sig nyanserat.

När du skrivit klart behöver texten vila i några dagar eller veckor – sedan är det dags att skriva om långa bitar och stuva om för att texten ska flyta bättre, bli mer lättläst och helst också medryckande.

Låt sedan någon du känner, som har ett bra öga för text, läsa igenom ditt manus och komma med konstruktiva förbättringsförslag. Ett manus tjänar nästan alltid på att bearbetas både två och flera gånger. Det kan vara ett tufft jobb, men är nödvändigt för alla ovana skribenter.

Det går att köpa denna typ av redaktörstjänster som förbättrar en text. Långseglaren Ann Ljungberg, som bland annat tidigare bott i båten i en marina i London, erbjuder skrivkurser. Hon har också individuell coachning av blivande författare. Leta på Internet efter “manus coaching” så får du en hel del träffar.

Eller gå en kvällskurs i skrivande hos något studieförbund. Då brukar hela gruppen hjälpas åt att ge förbättringsförslag på varandras manus.

 

3 Rätt presentation

Redaktörerna på förlagen har mycket att göra. De insända manusen blir gärna liggande i dammiga högar och det är viktigt att sälja in sitt manus på rätt sätt – det räcker tyvärr inte med att du gjort en bra bok. Förlagen säger oftare nej än ja. Om du får ett nej, försök få en motivering som du kan lära dig av och kanske arbeta om materialet.

De flesta välkända författare har blivit refuserade flera gånger, inklusive Astrid Lindgren, Jan Guillou, Stieg Larsson och J. K. Rowling (Harry Potterböckerna).

En refusering är nästan alltid i form av ett standardsvar, där bokförlaget beklagar att manuset inte passar in i deras utgivning och att de önskar dig lycka till på annat håll. Ta det inte personligt. Det är bara att jobba vidare.

Har man lyckats göra en bra första presentation av sitt manus får man i bästa fall en träff med förlaget, där man kan berätta vidare hur man tänkt sig boken.

När ett “ja” äntligen kommer, är det dags att skriva kontrakt och komma överens om ett honorar. Du får sedan en redaktör som ska hjälpa till med att läsa texten och se till att den korrigeras och görs färdig. Det är ett större jobb än många inser och redaktören gör ofta ett stort jobb som sällan uppmärksammas efter förtjänst.

Om boken behöver extra illustrationer eller foton löses detta också nu, innan en formgivare får layouta inlagan och en annan göra omslaget.

 

4 Marknadsföring

De flesta böcker som säljer många exemplar gör det därför att författaren figurerar flitigt i olika sammanhang – helst i TV! Men att skriva artiklar, hålla föreläsningar eller ge sig ut på en ny jordenruntexpedition är andra sätt att göra sitt namn till ett varumärke, och därmed lättare sälja fler böcker.

En hemsida eller blogg är numera nästan minimum vad du kan göra. Håll gärna föredrag på din egen och andras båtklubbar. Var aktiv i diskussionsforum på Internet med din expertis och ha en länk till din hemsida efter varje inlägg.

Med all sannolikhet måste du som författare själv vara beredd att ordna med nästan all marknadsföring, utöver en blänkare i förlagets katalog – oavsett storleken på förlaget. Vill du ha en stor läsekrets gäller det alltså att synas i bruset av alla andra som vill marknadsföra sig själva och sina böcker. Jobbet är inte slut när boken är utgiven, snarare tvärtom…

 

5 Gör det själv

Den digitala tekniken gör det möjligt för vem som helst att ta fram en egen bok i tryck, men det kostar en del. Ju mindre serier, desto dyrare blir varje exemplar. När man inte har ett förlag måste man också ansvara för redaktörsjobbet själv – från att kolla rättstavning, ta in flera tryckofferter till att layouta sidorna. Arbetet blir mer omfattande, men inte svårt på något sätt. Mycket info finns på webben.

 

6 Steg vid självpublicering

När du är nöjd med den kreativa delen och texten är färdig, korrad och redigerad, är det dags att se till den produktionstekniska delen.

Layout kan vara svårt om man aldrig har gjort det förut. Det finns firmor i Thailand som gör en snygg formgivning för några hundralappar, även om de inte har en aning om svenska språket. Möjligen kan en del ord avstavas fel, men har man ett layoutprogram som Adobe Indesign eller gratisprogram som PagePlus kan man fixa till detaljerna själv. Ett annat lågbudgetalternativ är att använda Word eller Publisher, som följer med Office-programmen som finns i var och varannan dator, för att göra en enkel bokformgivning – titta på en bok som du gillar för att låna idéer. När du är nöjd med boken gör du PDF:er som skickas till tryckeriet.

Det finns också flera företag som mot betalning hjälper till med att ta fram din bok. Vulkan.se och Publit.se är två av de mest kända, tillsammans med amerikanska blurb.com. Det finns också gott om webbtjänster som gör fotoböcker, men det är svårt att få in text i dem – normalt gör man om texterna till bilder. Resultatet för lite längre texter blir inte helt bra.

Du kan gratis beställa ett ISBN-nummer från Kungliga biblioteket (KB). Men detta är inte ett måste.

Trycker du fler böcker för att sprida vidare till andra än bara dina närmaste vänner, ska de sex universitetsbiblioteken plus KB ha sju pliktexemplar som sparas till eftervärlden. Den kostnaden får du själv stå för. Är upplagan liten, upp till 30 böcker, räcker två pliktexemplar. Vid ”enstaka” exemplar krävs inga pliktexemplar. Läs mer på www.kb.se/plikt/print-on-demand/

För ett par hundralappar kan du också registrera boken hos Bokrondellen, så att boklådor (som Adlibris och Bokus) och andra kan finna boken.

 

7 Ihärdighet

Om du skickar in ditt manus – låt dig inte nedslås av eventuella refuseringar från förlagen. Försök i stället med nästa. Fortsätt att utveckla ditt manus och prata idéer och vinklingar med andra personer du träffar. Be några du litar på läsa ditt manus, säga sin ärliga mening och komma med konstruktiv kritik. Bearbeta, förbättra och skicka in igen.

Eller testa att ta fram din egen bok på ditt eget förlag …

 

Honorar

Det ger tyvärr inte mycket slantar att ge ut en bok, speciellt inte om man räknar med tiden det tar att skriva den. Det kan röra sig om några enstaka kronor i timmen om man skulle slå ut allt arbete som en författare lägger ner. Detta känner naturligtvis förlagen till. Heter man Liza Marklund eller Jan Guillou så kan man tjäna pengar.

Normalt ligger ett honorar på 16 – 23 % av bokens F-pris. En normal upplaga på en relativ storsäljare av en seglingsskildring i Sverige ligger runt 4 – 5 000 exemplar. På hälften av detta får man en förskottsbetalning, det som brukar kallas garantihonorar.

Resten får man möjligen så småningom allteftersom böckerna säljer. En sådan utbetalning görs en gång per år på initiativ av förlaget, som ska redovisa försäljningen.

Förlagspriset (F-priset) är det som bokhandeln ska betala förlaget. Sedan lägger bokhandeln på en viss vinst och bokmomsen på sex procent. Priset i handeln är ofta närmare dubbla F-priset. Nätbokhandlarna har inga lagerkostnader och lägger på mindre marginal. De kan därför hålla lite lägre priser. Stora kedjor som Akademibokhandeln, Åhléns och nätbokhandlare som Adlibris och Bokus har ofta stora rabatter på F-priset.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.